OLYMPUS DIGITAL CAMERA

Vilka diagnoser finns?

De fyra vanligaste ätstörningar är:

• Anorexia nervosa präglas av signifikant låg vikt, en störd upplevelse av kroppen, och att självkänslan är väldigt påverkad av vikt eller kroppsform.

• Bulimia nervosa präglas av upprepade episoder av hetsätning tillsammans med försök att kompensera för detta genom t.ex. självframkallad kräkning, laxering, fasta eller överdriven motion, samt att självkänslan är väldigt påverkad av vikt eller kroppsform.

• Hetsätningsstörning (som ofta förkortas till BED eller Binge Eating Disorder på engelska) liknar bulimi i termer av hetsätning men där personen inte försöker kompensera för sina hetsätningsattacker.

• Övriga ätstörningar, eller atypiska ätstörningar, kan handla om andra specificerade eller ospecificerade ätstörningar som omfattar allvarliga problem med ätande. De som får diagnosen har en ätstörning som inte passar in i facken för anorexia eller bulimi. Så kan det bli om en t.ex. har flera men inte alla symptom från någon av kategorierna. Atipisk ätstörning är den vanligaste formen av ätstörning.

Dessa övriga ätstörningar kallades tidigare för Ätstörning Utan Närmare Specifikation (UNS). 

• Ortorexi. Många personer har problem med tvångsmässigt tränade och strikt, hälsosam kosthållning. Vid minsta viktökning kommer stark ångest. I massmedia har detta fått beteckningen ortorexi. Men det är ingen formell ätstörning eller psykiatrisk diagnos. Däremot är problemen lika allvarliga för det, och sjukvården kan istället prata om
begreppen anorexi, tvångssyndrom, sjukdomsångest eller något annat som passar just den individens beskrivning. Problemen är allvarliga och man bör söka hjälp.

Källa: Kunskapscentrum för ätstörningar (KÄTS)